Saturday, April 28, 2007

Lydnadsträning och jobbig brorsa


Ja nu har Dimon vant sig vid att ha en liten skitunge hängandes i läppen hela dagarna. Han är så tålmodig och duktig. Men också väldigt intresserad och road av den lilla Ewert. De har riktigt kul ihop men det blir mycket roligare när Ewert är stor han med.

Nu känns det kul att träna lydnad utomhus igen (sålänge det inte blåser förståss). Kirunas väder är ju smått ombytligt, vissa dagar kan det snöa och andra dagar så är det jättevarmt för att sedan slå om och bli sjukt blåsigt så man knappt kan vara ute.
Vi har börjat fila ordentligt på fotgåendet och inkallningen. Vi filar egentligen på det mesta men den här månaden ska vi klara av att få till fotgåendet, ja det funkar ju ganska bra redan men vill ha mer koncentration utomhus också. Men det går framåt iallafall så ;-)

Få se när jag ska våga mej på att träna apportering utomhus igen? Sist så stack ju Dimon med apportbocken i högsta hugg och vägrade lämna tillbaka den! Nu har vi ju tränat massor på att lämna tillbaks föremål men ändå litar jag inte det minsta på att han kommer tillbaka med apporten utomhus om han får ett ryck och hellre vill springa med den i munnen...

Nåväl, det känns skoj att träna utomhus igen och Dimon är på hugget som vanligt! Nu ska vi ut på en långrunda i solskenet! Ha de gott alla som läser(.. är det nån som läser?)

4 comments:

Anonymous said...

Japp jag läser ;) Har kikat runt här en stund... Var ju tvunget att kolla hur storebror Dimon tog detta med en liten valp i hemmet ;)

Anonymous said...

...och jag läser också!
Jag tror förresten det var Dimon som gick förbi oss med husse förra lördagen när vi tränade? Hur som helst så skötte sig den boxern enormt bra, trots att vi tränade!

Agnes said...

jag läser alltid, det vet du =).

Agnes said...

går det inte att ha långlina då ni tränar apport tills du ser att han slutat fara med bocken?