Idag har varit en riktigt rolig dag för Dimons del. Det hela började med att vi gick iväg mot Konduktören för att hälsa på farmor som var hundvakt åt Elsa (JRT-tjej). Dimon och Elsa har lekt en del förut och även gått valpkurs och vardagslydnadskurs tillsammans. Som tidigare blev Elsa skällig och smått förbannad för att vi hälsade på till en början men hon lugnade ner sig efter ett tag. Hon låter värre än vad hon är. Jag känner bara till två JRT och båda beter sig likadant; vaktiga och otroligt suriga mot Dimon! Skäller och bits mot min lekglada boxer.
De blev iallafall vänner och lekte lite i lägenheten inann vi klädde på oss och for ut på en solig vårpormenix. Det var riktigt mysigt och Dimon skötte sig ganska så bra. Lite väl brottom hade han för han vill ju såklart gå före Elsa för att visa att han är så snabb och fräsig.. men det kändes bra. Hundarna fick vara koplade hela promenixen för vi gick runt stan. Det är inget vidare att gå på grusvägar nu när det är så blött och smutsigt överallt.
Tillbaka i lägenheten fortsatte hundarna att leka lite men var betydligt lugnare. De var ganska så trötta efter promenaden. Dimon är iallafall så himla duktig nuförtiden! Jag är så nöjd med min gosse :-) Han fungerar så bra med alla hundar, synd bara att många andra hundar inte orkar med honom...
Nyss var jag och Dimpen ute på en kvällsrunda och vi passade på att busa en hel del, träna vovvens balanssinne och en del problemlösning. Dimon var verkligen på hugget så vi fick med lite lydnadsträning också. Han är så glad och sprallig! Vad kul det ska bli att se hur han reagerar när han träffar lillebror första gången. Vi längtar så mycket! Det är bara 2 hela dygn kvar tillas vi har två boxerbusar i vår lya. Jag är så sjukt valpnostalgisk! Sitter coh kollar igenom bilder på när Dimon var valp och tänker tillbaka på hur allt var... Jag hoppas så mycket att Ewert får förbli en frisk hund.
Under Dimons valptid hann vi inte med att njuta så mycket och bara ha kul ihop. Vi var mest oroliga och olyckliga pga alla problem. Redan från dag ett var han egentligen sjuk. Blodiga diarréer, mager, ögoninflammationer, öroninflammationer, klåda, klåda och åter klåda, såret på svanstippen som ledde till amputering, stress, känslig mage... Det är först nu på sneare tid som allt känns bra med Dimon igen. Pälsen har blivit bra igen, han är inte mager längre, klådan hålls i schack (med hjälp av kortison men ändå), magen är oftast bra numera... Och gossen ska bli storebror :-)
Nu hoppas jag på en frisk och busig valp!
Inte länge kvar nu! På tisdag bär det iväg till Boden...
No comments:
Post a Comment